Om han inte sitter i möte ute på redovisningsbyråer och ekonomiavdelningar, så hittar man honom i visionära medarbetarmöten eller djupt försjunken i programmering. Vi slår oss ner med Jakob Carlbring, VD på FINQR. Temat för vår pratstund är hur det står till med digitaliseringen och automatiseringen ute på ekonomiavdelningar och i ledningsgrupper i vårt avlånga land.
Kommer digitaliseringen och automatiseringen leda till att ekonomiavdelningen blir sysslolös och rationaliseras bort? Vad kan vi lära oss av historien. Står kanske ekonomiavdelningen i själva verket inför en omvälvande positiv förändring? Eller är det kanske så att vi, trots automatisering, rör oss mot en arbetskraftsbrist?
Vi började prata ekonomi med Jakob, men ganska så snart utvecklades diskussionen till att handla om den bredare bilden med arbetsmarknad och talent management. Allt är sammankopplat.
Ekonomitjänster genomgår en förändring från timpris till fastpris
Den pågående förändringen i och med digitalisering och automatisering börjar märkas inom ekonomi och finans. Förändringen gäller främst de yrkeskategorier som involverar arbetsuppgifter av repetitiv karaktär. Dessa uppgifter har börjat automatiseras av nya aktörer på marknaden, till ett fast förutsägbart pris.
Många redovisningsbyråer är exempelvis på jakt efter programvara som kan hjälpa dem att automatisera repetitiva uppgifter och hjälpa dem i övergången mot en annan prismodell. I takt med att vissa uppgifter automatiseras, så höjs värdet av de uppgifter som inte kan automatiseras och lösas av en dator. Och det är för denna typ av jobb som det spås en stor ökning i efterfrågan på arbetskraft.
Oftast står fel saker i fokus när man pratar automatisering och digitalisering
Det är lätt att fastna i tekniska detaljer, prata integrationer, API, big data, maskininlärning m.m. Och visst, detta är några av de grundläggande förutsättningarna för att digitaliseringen rent tekniskt ska fungera. Men om det ska fungerar praktiskt, så krävs något helt annat.
Digitaliseringen är ingenting utan människor. Det är människan som har den största rollen i digitalisering och automatisering. Dels vad gäller användande, men även vad gäller utveckling av tekniken, sig själv och sin roll. Bra digitalisering medför sparad tid och pengar samt en mer sammankopplad organisation.
Tekniken utvecklas ju inte för teknikens skull. Den utvecklas av människor för att driva samhället och människan framåt. Tekniken ska tjäna människan, inte tvärt emot. Även om det ibland kan kännas så när man står och svär åt en skrivare som vägrar skriva ut, eller ett bokföringsprogram som kommit in i trotsåldern.
Problemet är att man reducerar ner människor till titlar och yrken
Du är inte din titel eller ditt yrke. Däremot är du vad du kan, vad du är intresserad av och vad du har en fallenhet för. Bara för att ett visst yrke eller en titel försvinner, så betyder det inte att alla som arbetar med det kommer att tappa sin plats i arbetslivet. Deras underliggande intressen och personlighetstyper kommer finna sin nya plats och match på arbetsmarknaden, förutsatt att man är förändringsbenägen och nyfiken.
Om vi säger så här: det är ju få som väljer att arbeta med ekonomi för att de har en inneboende längtan att få sitta förstelnad på en kontorsstol 8 timmar per dag och utföra en identisk repetitiv uppgift. Det är inte själva Excel som program som vi går igång på (vi vet det finns undantag), utan det är siffrorna, möjligheterna, insikterna och att det stämmer och går ihop som är det vi älskar.
Vi kan aldrig säga med säkerhet vad som kommer hända. Historien tenderar att upprepa sig, men inte exakt på samma sätt. Dessutom är tempot mycket högre på dagens arbetsmarknad och tekniklandskap, utvecklingen accelererar. Det är de så kallade ”mellanjobben”, som David Autor – professorn i ekonomi – benämner dem, som står i riskzonen inom en överblickbar framtid. Med mellanjobb brukar nämnas sådana yrken som kräver en viss utbildning, men som består av arbetsuppgifter som är av en repetitiv relativt förutsägbar karaktär – sådant som ett datorprogram klarar av att göra, och kan göra mer felsäkert och snabbt.
Automatisering och teknisk utveckling göder produktivitet och tillväxt. Det ökar som vi tidigare nämnt värdet av mänsklig arbetskraft när den är kopplad till sådant som gör oss unika, såsom kreativitet, bedömning och samarbete. Och det är här som många menar att vi kommer se en stor efterfrågan på arbetskraft. Men hur matchar samhället denna efterfrågan egentligen?
Står vi inför en arbetskraftsbrist trots automatisering?
Rainer Strack som är HR-expert på Boston Consulting Group menar att statistiken visar att andelen arbetande kommer sjunka, eftersom de nya årskullarna är mindre än de tidigare baby boomersen. Tillgången på arbetskraft minskar alltså, men många menar att efterfrågan på den kommer öka (med nuvarande trender och samhällets uppbyggnad). Det gäller bara veta inom vilka områden och på vilket sätt. Och detta gör det ännu knepigare.
Undersökningar från Boston Consulting Group talar om att arbetskraftsefterfrågan kommer att vara något sånär tillgodosedd 2020, men tio år senare är då vi kommer se de stora underskotten. Och som det inte räcker med en stor arbetskraftsbrist, så visar även prognoserna på en brist på rätt kunskap och färdighet.
Så ur denna synvinkeln verkar det nästan som att vi behöver en stor dos automatisering och digitalisering som även kan hjälpa oss med ”högkvalificerade arbetsuppgifter” för att lösa det prognostiserade underskottet av kvalificerad arbetskraft.
Men ”risken”, om vi tittar på vad dåtiden kan lära oss, är att teknologin kommer att ersätta jobb, men den kommer också ge upphov till nya yrken. Och detta innebär att arbetsbristen inte blir löst.
Det handlar om att synka utbildning med näringsliv
En av de viktigaste aspekterna för att komma till rätta med den stundande kompetensbristen är föga förvånande utbildning. Men det räcker inte med att påverka skolan, vi måste även vidareutbilda de som redan är i arbetslivet. Man slutar aldrig lära, likadant som arbetsmarknaden aldrig slutar förändras.
Utöver externa vidareutbildningar, så tror jag olika e-learning-former och plattformar för kompetensutveckling och utväxling kommer att få ett uppsving i takt med att behovet av snabb vidareutbildning kommer öka.
Nyckeln ligger i att kunna anpassas och förändras med yrkesförändringar. Det handlar inte om att ändra den man är och vad man gillar att arbeta med. Det handlar om att matcha sin kunskap och sina intressen mot den kompetens som efterfrågas. Vi behöver få in mer erfarenhet från arbetsmarknaden och näringslivet in i planerandet och genomförandet av våra utbildningar.
Automatisering öppnar upp för återerövrandet av det mänskliga och gynnar möjligheterna för samarbete
Bra automatisering öppnar upp dörrar och tid för att medarbetare kan samarbeta än mer, över avdelningar och kontor. Så om man lyckas automatisera och digitalisera på rätt sätt, så ger det oss en chans att faktiskt samarbeta mer människor emellan, istället för att vara begravda i systemstress och repetitiva arbetsuppgifter som inte utvecklar oss och organisationen.
Lösningen är inte alltid fler system, utan smartare system som kopplar ihop flera och underlättar flöden inom ett företag. Yvies Morieux från BCG talar om att istället för att lägga fler och fler avdelningsspecifika KPIér och system, så kan mycket vinnas att koppla samman avdelningar och öka förståelsen för vilka konsekvenser en avdelnings handlande ger hos andra avdelningar och hur det istället påverkar gemensamma KPIer.
Vad som ligger i topp i många undersökningar kring vad som är avgörande för var folk vill jobba är att man vill känna sig uppskattad för det man gör, bra relationer med kollegor och chefer samt en bra balans. Det sker alltså ett skifte mot de mjuka värdena. Och vägen till att kunna lägga mer tid på detta som organisation är att lyfta bort fokusen på systemen och rikta blicken mot människorna istället. Missförstå inte, systemen är en viktigt grund, men fokus måste ligga på hur de underlättar för människorna. Systemen ska vara inbyggd del i en smidig organisation och främja tid för medarbetare att utvecklas i sin roll.
Tre föreläsningar på ämnet
Om du vill veta mer om ämnena som inspirerat och tas upp i denna intervju, och belysa det ur lite olika perspektiv, så rekommenderar vi tre nedanstående föreläsningar. De visar dels på hur tankarna kan skilja sig åt, men de visar också på vilka möjligheter som finns och hur du kan inspireras i ditt arbete.
The workforce crisis of 2030 — and how to start solving it now
